Påskhälsning från Arragon

Glad påsk önskar mr Arragon. Nej det är inte han som är påskharen, det här gigantiska påskägget fick jag från världens bästa chef Stefan.
 

XoXo
 
Arragon & Stina

Hundpromenix

Emma och jag har haft finbesök i veckan av Chichi och Madde (att de är mor och dotter kan vara lite svårt att förstå). På nätterna är det som om att sova med två värmedynor i sängen:P men de är så söta:) Många hundpromenader blir det längs vattnet och det gillar jag, speciellt såhär på våren. Det har verkligen slagit till och blivit jättegrönt på bara ett par dagar! 
 
 
 
 
XoXo
 
Stina
 

Glad påsk

Jaha då var det redan påsk igen...det var väldigt vad fort tiden går...mitt "påskschema" ser ut så här:
skärtorsdag: tar tåget till Dalarna för att träffa R och hans familj
långfredag: åker till Kumla för att träffa Petra och planera en eventuell framtida jobbmöjlighet
påskafton: Fira påsk med R (jag hoppas på att få äta mycket ägg, jag älskar ägg:))
påskdagen & annandag påsk: hälsa på mor på landet (planerar att sova, promenera och läsa mycket) och sen tar jag tåget tillbaka till storstan och ön:)
 
Jag hoppas att alla får en underbar långhelg med massa god mat och mycket tid till avkoppling och återhämtning:)
 
Glad påsk önskar jag er alla (även om ni som jag inte är religiösa enligt den kristna tron)
 
XoXo
 
Stina
 

Krig & fred

Som ni säkert vet så tycker jag mycket om att läsa och nu när jag varken pluggar eller jobbar heltid så har jag tid att ta upp läsandet igen. Jag tycker att det är riktigt mysigt att läsa innan man ska sova, det skapar ett visst lugn. Just nu är det klassiker som gäller och däribland Leo Tolstoys böcker. Jag har läst lite i tvärtom ordning, jag började med Anna Karenina och nu läser jag Krig och Fred. Spännande med lite historia även om jag antar att det här är Tolstoys skildring på Napoleonkriget. Visst är den lite krävande med alla karaktärer och kanske inte direkt någon "ungdomsbok" (jag vill gärna att det ska gå relativt fort att läsa en bok, ca 1 vecka så att jag kan börja på nästa:)) men nu mot slutet så är den riktigt spännande. Gillar att man pararellt med kriget får följa kärleksberättelserna och livsödena hos huvudkaraktärerna. Rent generellt sätt kan jag dock tycka att Tolstoy skriver utdraget och att det skulle gå att korta ner en del saker. Det blir nog att se filmen när jag läst klart, är det någon som har sett den?

 

Hästiga drömmar

Jag vet inte riktigt varför men på senaste tiden har jag drömt mycket om hästar, kanske är det ett tecken på att jag borde börja rida igen? det vore ju inte en dag försent...
 
Min favorithäst genom alla tider, Blue Fadbor "Fabian":
 
 

Så bra!

Christian Dahlström som har skrivit boken "panikångest och depression" var med på Nyhetsmorgon för några dagar sedan och pratade just om ångest och depression och främst om själva upplevelsen av det. Jag fick även reda på att han har en podd på sin blogg, en mycket intressant sådan som jag ska börja följa. Förra avsnittet handlade bland annat om prestationsångest, sömnproblem och hur psykisk ohälsa kan vara genetiskt och det kändes väldigt relevant för mig som har haft en hemskt prestationsångest. Dessutom har jag relativt nyligen fått reda på att jag har depression och ångest i släkten, något som det inte alltid pratas öppet om eftersom det är förenat med skuld och skam. Men jag försöker tänka att det är just när folk vågar börja vara öppna som är det första och kanske viktigaste steget mot en mer tolerant syn på psykisk ohälsa och internet är ett jättebra sätt att föra det vidare. Tänk hur det var förr i tiden då var cancer förknippat med skam och var man drabbad skulle man helst "hålla sig på avstånd", nu skulle man aldrig se ner på någon som har fått cancer. Jag längtar till den dagen då detsamma gäller för psykisk ohälsa.
 
Länken till klippet och bloggen hittar ni här: http://vadardepression.se/tag/christian-dahlstrom/ 
 
 
 
 

Elfviks gård

I söndags mötte jag upp min kusin Jimmy som också bor i Stockholm och jag tog med honom på ett spinning/intervall/pulspass och jag tycker att JImmy var duktig som "klarade"det på första försöket.

 

Senare kom R och hämtade mig och sedan åkte vi runt lite på ön och kollade runt. Vi var bland annat på Elfviks gård och åt deras brunch buffé. Det var gott men inte riktigt värt pengarna tycker jag.

 Bild lånad från herrgårdens hemsida
 

Och nu är det snart redan helg igen...

Trevlig helg allesammans!

 

Xoxo

 

Stina

Ångesten styr mitt liv

Ja ångesten styr mitt liv, eller så känns det i alla fall just nu. Jag har problem med att klara min vardag med allt som hör till, framförallt jobb och att behålla/upprätthålla sociala kontakter. Jag vet inte hur många sjukdagar som jag har haft från jobbet det senaste halvåret, men det är många säkert en dag i veckan i genomsnitt. Det är givetvis verkligen inte bra och man kan ju börja fundera över vad det beror på och vad själva grundorsaken är att jag inte orkar upp och iväg på morgnarna. Svaret måste i mitt fall just nu i alla fall bero på att jag känner mig så illa till mods. Det känns som om att jag bara drar olycka med mig, nästan som om att det vilar en förbannelse över mig och därför är det säkrare för allt och alla om jag stannar hemma och inte lägger mig i det "civila samhället". Jag vet från ett logiskt perspektiv att jag kan göra en hel del bra saker på jobbet också men just den här ängslan som jag lever med är jobbig att vakna med när man ska iväg och jobba. När jag beslutar mig för att inte jobba så är det för att skydda inte bara mig själv mot den ångesten som uppstår vid alla mina misstag utan även för att inte bidra med problem för andra, t.ex. för min kollega. Det känns som om att det är bäst för alla att jag stannar hemma i sängen, även om jag från ett logiskt perspektiv vet att det inte är så. Innan jag blev deprimerad hade jag aldrig problem med att komma upp och iväg på morgnarna. Från och med imorgon ska jag testa en ny metod, nämligen att min mor får ringa mig på morgonen och höra om jag har kommit upp och är på väg till jobbet. Jag får helt enkelt testa och se om det kan vara någon metod som funkar för mig. 
 
Ni andra som mår psykiskt dåligt hur gör ni för att komma iväg på morgnarna när det tar emot av någon anledning?
 
 

Downtown Abbey

Jag älskar serien Downtown Abbey. Jag vet att den gick på TV förut men jag missade en hel del när jag var i Belgien... Gillar man slott, tjusiga människor, kärlekshistorier, engelsk lantstil och lite historia på det så måste man ju bara älska Downtown Abbey:)
RSS 2.0